Summan av kcaldemumman och lasterna

är tämligen konstant. Jag har sedan 10 januari använt en app som heter Shape up club. Fungerar alldeles utmärkt eftersom jag har haft för avsikt att gå ner till weltervikt (77 kg). Låter alltid ballare än att bara säga 77 kg. Well. Mitt problem( lyxproblem) är att jag har svårt att peta i mig alla de kalorier jag behöver för att inte ligga på ett för stort underskott. Det var den första och största insikten när jag satte igång.
Typexempel: Jag äter i stort sett likadan frukost varje morgon. Yoghurt och müsli. Detta ger ca 350-400 kcal. Ibland lägger jag till en knäckemacka. Så kanske 600 totalt till frukost. Jag cyklar till jobbet (minus ca 200kcal). På förmiddagen tar jag en näve nötter, ett kokt ägg och/eller en banan (ca 200 kcal) . Har jag inget av detta till hands blir det en shake med ett tillskott som heter MRP 2 (visst låter det smaskens?). Jag tränar ofta på lunchen och det blir minus 4-500 kcal beroende på vad jag tränar). Till lunch blir det oftast matlåda (ca 600 kcal). På eftermiddagen blir det samma som på förmiddagen och eventuellt nåt fikabröd 2-300 kcal). Cyklr hem. Till middag blir det ca 600 kcal.Detta sammantaget gör att jag hamnar på ett energiminus på ca 1000. Detta är på tok för mycket om jag ska ha en stabil och sund viktnedgång. Hittills har jag gått ner 5,5 kg. Detta är lite för snabbt så jag har bromsat det ytterligare. Puh! Mer kalorier. En mat-och-sov-klocka kanske skulle vara på sin plats?

Potentiella lösningar:
1. Träna mindre - Inte aktuellt då jag behöver träna för att må bra.
2. Skippa cykeln - Nä även här. Är inte överförtjust i kollektiva färdmedel.
3. Äta mer - Visst, men jag är sällan mer hungrig än vad jag orkar stoppa i mig.
4. Äta fler kaloritäta saker - Här har vi lösningen, men jag tror att mina blodvärden kommer rusa åt ett dåligt håll. Men jag väljer att ta den fajten. Särskilt i dessa tider...

Dagens kaloritätaste njutning. Gunnarsons, Götgatan.

Helgens träning

Avanti - för babianen i dig

I lördags vaknade jag i svinottan. Detta berodde på att jag somnade vid 21. Detta berodde i sin tur på en blodig biff och ett glas rött. Vad göra? Sportlife öppnar 5.30. Så. Två timmar på crosstrainern senare var jag mentalt och fysiskt manglad. Fick då den strålande idén att fika med min konvalescente far. Trevligt.

Söndag. Vaknade i svinottan. Detta berodde på att jag sover dåligt när fina frun är bortrest. Solen sken från klarblå himmel. Planen var att vänta till 10 och plurra i Kronobergsbadet. Näe, tänkte jag. Två timmar senare hade jag varit ute i Stenhamra och vänt. En semla på det?

Knäspöken och Hjärnkoll

Det kunde ju ha varit värre...

Jubileumsmaran den 14e juli hänger väldigt löst också. Så - då var det sagt.. Jag besökte på rekommendation Hammarby behandlingscenter och deras 2:59-löpare /naprapat Björn. Intellektuellt förstår jag ju precis hur han resonerar. Börja träna löpning så smått i mitten/slutet på mars. Det är då ca 16 veckor kvar till loppet. Eftersom jag då inte sprungit en meter sen januari. Syreupptagningsmässigt kommer jag vara i fas. Det känner jag varje gång jag kör på hårt. Däremot kommer jag rent motorneurologiskt vara rejält eftersatt. Att börja mata långpass då är ju som att be om problem. Jag har därför förlikat mig med mitt öde och ringt till Capio Artro Clinic. De är trots allt bäst på detta. Har läst en hel del spännande idrottsmedicinska artiklar på området senaste tiden och jag är övertygad om att jag kommer tillbaka med ett hämndbegär som heter duga.

Upp som en sol och ner på jorden igen

Efter helgens härliga längdskidåkning fick jag en idé. Öppet spår. Kollade snabbt igenom andrahandsmarknaden för boende och startbevis. Great success. Sol så långt. Kollade anslutningar med buss, tåg och bil. Sol även där. Kollade med farbror Doktor och mister Naprapat. Togs ner på jorden. 

Såna svängningar finns det gott om i mitt liv. Det jag märker är att jag tar det bättre än jag gjort tidigare i livet. Mindfulness är grejen. Döm inte. Inte dina egna tankar och handlingar heller...

När du når botten har du fast mark under fötterna

Konstruktiv konflikthantering

Ja, det är trist. Men jag har valt en mer konstruktiv approach. Jag tog ut min frustration över det misslyckade Londonäventyret på försäkringsbolag och låneinstitut. 25% sänkning av försäkringarna (med bätttre villkor) och 0,83% ner på bolånet. Ibland är det bra att sublimera sin ångest. Med facit i hand så är det klokt att varva ner lite nu och ladda om inför jubileumsmaran den 14 juli. Jag har för säkerhets skull beställt tid hos en annan löpardoktor. Mest för att få en second opinion på min rehab. Det är jag värd.

London hanging up

Jag fick domen igår. Joseph sa att jag inte ska springa London maraton. Han har naturligtvis rätt. Jag blev ledsen och besviken, men nånstans såg jag det komma. Patellasenan är svampig och i regenerationsfasen. Dvs det är en månad till jag "får" börja springa igen. Jag fick en räcka nya övningar och ska nu provocera med excentrisk träning och squats. Det var onekligen poetiskt att träffa Morgan efteråt. Han fanns där strax innan kraschen 2010 och han fanns där nu. Stöttande trots en hemsk händelse som drabbade honom tidigare under dagen. Idag ägnas tiden åt att ladda om samt att undersöka möjligheterna till ersättning från försäkringsbolag och dyl. De ser goda ut. En second opinion är också bokad för säkerhets skull.

Cykla till jobbet

Dagar som denna är det en utmaning. Hade en spaning i höjd med Ulfsunda slott. Var det månne...

18 år av konstruktiv blodspillan

I dagarna är det 18 år sen jag lämnade blod för första gången. Det kom sig av att jag ville bota min spruträdsla. Som i sin tur kom sig av att jag tog en sjuhelsikes massa sprutor i femårsåldern. Som i sin tur kom sig av att hela familjen skulle flytta till Vietnam. Som i sin tur kom sig av att pappa fått jobb på biståndsprojektet i Bai Bang. Long story short: Idag är det Alla hjärtans dag. Det firar vi med en fin present. 

En topp 51000-placering

Efter ett tips från Morgan och Lennart ser jag att mitt resultat från Berlin placerar mig på 50999e plats på världens maratontopplista 2011. Inte så pjåkigt...

HURRAAA!!!

Det jag har gjort i veckan...

Har skidat lite i och kring Ramundberget. 14,4 mil blev det fördelat på 7 pass. Inte dåligt för en gammal häst. 

Campylobacter skapar en överaktiv akter

Med risk för att detta blir för mycket information så kan jag nu meddela herrskapet att jag vet hur det är att vara inkontinent. Senast detta hände var 2003 då jag bodde och arbetade tre månader med klimatvård för bl a reumatiker i Tunisien. De första fyra veckorna gick jag ner 8kg. Vi tog regelbundna prover på vattnet i bassängerna som var misstänkt brunt. Vi skickade dessa till ett lokalt lab som bekräftade att det var förhöjda halter av E-coli, Campylobacter och lite annat smått och gott. De förhöjda halterna var dock inom gränsvärdet så vi gjorde liksom inget stort nummer av det. Förrän... En dag fick vi en lista med våra namn och resultaten på våra avföringsprover. Vackert så. Problemet var bara att vi inte hade lämnat några sådana. Detta resulterade i att vi fyllde en termos med vatten och skickade den till Karolinska sjukhuset. Svaret kom ganska så kvickt via fax: BADA INTE I POOLEN! Halterna av nyss nämnda bacillusker var nämligen så höga att de Tunisiska (eller troligtvis asiatiska) rörläggarna med stor sannolikhet kopplat ihop en färskvattenledning med en avloppsdito. Ungefär som i Östersund förra vintern. Här fick vi alltså förklaringen. Min tisdagskyckling inhandlade jag på Babel Deli på Långholmsgatan. Har även upplyst dem om detta. Kverulant, jag? Näha. Min mamma brukar kalla det konsumentupplysning. 

8kg lättare med hjälp av bajsvatten

En dålig dag

Det var kycklingen

Kräktes alltså som Gary (i filmklippet) under gårdagskvällen. Det var länge sen. Ska inte gå in på detaljer men det var minus 2,5 kilo på vågen i morse...