Monstermysig helg

Troll, löpning, öl, samkväm, stretch, kaffe. Ungefär så gestaltade sig helgen.
Passen blev:
Fredag - snabbdistans 12km
Lördag - morgonjogg 8,6 km och på eftermiddagen supertusingar 15,4 km
Söndag - långpass 24 km
Sammanlagt sex mil med härlig kompis i ännu härligare miljö som härligast säsongsavslutning.

Två pass avklarade - två kvar.

Gårdagen bjöd på såväl god mat som snabbdistans. Det blev en tur från Frösön via badhusparken och ut mot Minnesgärdet och Torvalla by. 5k snabbdistans i ungefär 4-tempo. Vaderna mår inte bra och jag fick slita ordentligt. Körde lite kryoterapi i Storsjön som avslutning. Kvällen ägnades åt vildsvin och rödvin medelst goda samtal. Jag körde kompressionsstrumpor hela natten och det kändes som att det blev en bra effekt. Vi körde en lätt morgonjogg upp till skidspåret för att reka inför eftermiddagens intervaller på bana vid Hofvallen. Nu har vi precis ätit lunch och jag fortsätter min rehabilitering av vaderna. Eftermiddagen kommer bjuda på espresso, finchoklad och våldsfilm.
Me so happy!

Fyra pass på tre dagar hägrar. Vaden spökar.

Ska strax åka till Östersund för att hälsa på min gode vän som superlöpare T. Vi delade lägenhet under det sista året i Umeå. Det var en fin tid. Jag förstod då aldrig tjusningen med löpning. T stack ut i ur och skur på sina intervall-, snabbdistans- och långpass. Först tre år senare skulle jag bli riktigt löparbiten och först tio år senare har jag närmat mig hans resultat. Han är dock fortfarande "leaps and bounds" framför mig vilket gör att det kommer bli en fysiskt utmanande helg. Ser otroligt mycket fram emot det.
Enda orosmolnet är att höger vad spökar lite. Jag drog till den när jag skulle kliva av cykeln härom dagen och jag tror att det är kroppen sätt att tala om för mig att två veckors löpvila är på sin plats.

Igår var jag med kören  på inspelning av "Så ska det låta". Väldigt roligt. Tre reflektioner: Snna Nielsen är låång, Peter Settman är otroligt proffsig och slutligen att hon Marika (ena pianisten) är en riktig primadonna.
Håll utkik. Det blir nog första avsnittet i vår.

Muller, muller!

Fasten your seatbelts. It´s gonna be a bumpy ride!

Hade en emotionellt blandad kväll igår. Jag kom hem glad i hågen och skulle ägna kvällen åt att rigga min nya hemmabioreciever. Satte igång med att klippa upp buntband från mitt förra projekt (läs: fina frun "tvingade" stackars mig att städa upp i sladdhärvan). Efter att ha lösgjort samtliga kablar så var det dags att koppla in. Vi har en ganska snygg men osmart tv-bänk vilket gör att en förutsättning för att få allt på plats på ett bra och kabelbesparande sätt är att ligga halvvägs in i skåpet med pannlampa på sig. Jag har en bestämd känsla av att det ser väldigt roligt ut. Halvvägs in i detta karaktärsprövande projekt så får jag ett meddelande från Runner´s world att jag inte alls vunnit tävlingen Jag som i min enfald trodde att jag hade vunnit eftersom jag hade flest gilla-markeringar på mitt bidrag. Men "ICKE". Blev rätt sur eftersom jag mailat deras webredaktör ett par ggr eftersom det stod tre olika datum för tävlingen på webben och jag tyckte att han då kunde ha upplyst mig om att mitt tävlingsbidrag var ogiltigt. Svor över detta en stund men fortsatte sen med mitt mekande. "Hard work pays off" sägs det ju och efter ca två timmars pillande var det dags att kalibrera systemet. För en tekniksopa som jag är så känns detta moment lite obehagligt. Men Pioneer (och säkert många andra fabrikanter också) har löst detta genom att man får med en mikrofon som placeras där ens huvud är vid tv/film/tv-spelsförströelse och sen sköter recievern resten själv. Galet smidigt. Så nu räknar jag kallt med att störningsjouren ringer på vilken dag som helst.

Säsongsavslutning Schmäsongsavslutning

Joråsåatte...
Det blev visst ett lopp till. När jag bad Morgan om tips för min och fina fruns semestervecka i New York så blev det helt klart ett fall av "som man frågar får man svar". Så nu är jag anmäld till "Race to deliver"
Detta är ett insamlingslopp för "our daily race to ensure that no person ever has to face the unthinkable combination of illness and hunger". 
I sann amerikansk anda ombeds man samla in pengar. Jag gillar sånt här så jag länkar här till sajten där du också kan ge en donation till sjuka, oförsäkrade stackare. HÄR:

Dear friends,

On November 20th, I will be in Central Park with several thousand good friends of God's Love We Deliver, participating in the 18th Annual Race to Deliver. And it's all for an important cause. My participation will help fund over 4,000 nutritious and high quality meals God's Love We Deliver prepares and delivers every weekday. All of these meals go to people living with HIV/AIDS, cancer, and other life-altering  illnesses people who are simply too sick to shop or cook for themselves and their families.

My goal is to raise $10.00. I'm hoping you would consider making a donation. Anything you can give is most appreciated! Every $100 I raise provides food and nutrition counseling for one client for one week as you can see, your support really means a lot!

Thank you for supporting me and more importantly, God's Love We Deliver and the thousands of clients helped daily by their services.

Best Wishes,

Erik Aschan

 The easiest way to donate is to visit www.racetodeliver.org and search for my name. You may also send a check made payable to God's Love We Deliver to my attention. I will make sure it gets to God's Love We Deliver. Your  donation will help provide meals for our neighbors living with serious illnesses.

Perspektiv

Nog för att det gjorde ont i söndags. Och för att det gör ont idag också. Men jag är fortfarande en smula chockad över att det faktiskt gick. Var det "mind over body"? Eller tvärtom. Han sa det bra han Edward Norton:  
"I ran. I ran 'til my muscles burned and my veins pumped battery acid. Then I ran some more."

Tack igen till Morgan. Den här gången för citatet.

Darth Vader

Ja, det är lite så det känns. Jag har aldrig nånsin haft sån träningsvärk som jag har idag. Eller, jo förresten. Första gången jag körde Body Pump. fast då hade jag inte inte i vaderna som jag har nu. Körde både långt stretchpass på lunchen och sen finjogg en dryg mil igår kväll med Runday. I natt vaknade jag flera ggr och var tvungen att stretcha ut vaderna. Galet. I morse körde jag både Ice power och sen vitt Tigerbalsam och på med knästrumpor. Säsongsavslutningen sker nu till helgen med fyra pass på tre dagar i Östersund tillsammans med Super-T. Och apropå vader så unnar jag alla att få uppleva detta lilla mästerverk: