19 december 2011

Lååååååångt - 54 km!

Ja, jädrar. Nytt distansrekord och en väldigt trevlig dag.
Vi samlades 8.30 vid Slussen, jag och Bernt var frivilliga att vara farthållare i 6:20-gruppen. Peter från Team Fakta höll en kort genomgång och sen satte vi iväg. Min Runday.kompis Jon dök också upp så vi pratade en stund i början tills Jon gjorde som han brukar. La sig längst fram. Jag hittade några andra pratglada gamänger längst bak i kön och vi rullade sakta via Strandvägen och Oxenstiernsgatan till Valhallavägen som vi följde till Roslagstull där vi klev på E18 upp till Mörby centrum (13 km). Där var dagens första stopp vid OKQ8 där det blev toastopp, kaffe och en flapjack. Alla var på strålande humör trots att vi redan blivit ordentligt blöta om fötterna efter snöandet och töandet under natten. Vidare norrut och sen via Edsberg mot Sollentuna. Där vid 20 km mötte Ulla upp med bakluckefika. Det fanns buljong, cola, skumtomtar, wienerbröd, kaffe, saltgurka, chips och pepparkakor. Jag satsade på kaffe, wienerbröd och skumtomtar. Färden fortsatte mot Barkarby där det var lunchstopp på Max. Detta skulle vara vid 33 km men jag hade tänkt lite fel så jag ramlade ner i min obligatoriska dipp vid 27. Som ett brev på posten (MENTAL NOTE INFÖR LONDON!).
Det fick bli sportdryck och en flapjack så var jag med igen. Lunchen bestod av en Grand deLuxeburgare, vatten och äpplen. Det var även ett perfekt tillfälle att byta till lite torra kläder (tröja, strumpor, vantar). Vi trampade nu vidare genom Jakobsberg och Viksjö mot Backlura. Här blev det första och enda felnavigeringen. Varken min eller Bernts klockor visade nån bra karta så vi fick lita till folk med lokalkännedom. En liten omväg blev det (gissningsvis 1500m) innan vi hittade rätt mot Backlura. Där i Hässelby villastad mötte vi upp Ulla för andra och sista gången. Wienerbröd, cola, skumtomtar kändes som rätt bränsle för att öka tempot lite.
Jag hade flaggat för Bernt att jag tänkte göra detta nu när det bara var raksträcka kvar. Jag fick med mig en Johan och vi satte av i 5:10-tempo. Många intressanta diskussionsämnen avhandlades mellan Lövsta och Brommaplan. Allt från LCHF till Arbetsmiljö och 24-timmarslöpning i Oslo. Vid Brommaplan skiljdes vi åt och jag sprang de sista 800m hem i 4:50-tempo. Massvis med mat och godis, bastu, middag, en öl och sen en Bruichladdich som sällskap till väldens bästa dokumentär. Ja jag grät denna gång också.

54 kilometer löpning. Det är väldigt långt. Även om Ultramänniskorna säger att det ju bara är 12km. Stolt är jag ändå och glad att jag inte har ondare än vad jag har idag.