Lördag, långpanna, kaffe och halvmara.

Vilken fantastisk dag!

Vaknade tidigt med spring i benen. Jag åt en väldigt god frukost bestående av banan-chia-pannkakor med jordnötssmör och körsbärsmarmelad samt en yoghurttallrik med nötter och frön. Drack en espresso och två stora glas vatten. Löpning runt Brunnsviken 16k i maratontempo stod framför mig. Jag valde (liksom vid förra veckans långpass) att springa med mina Kayano. Detta för att få en skön pjäxkänsla så att fötterna känns ännu lättare på maran när jag slipper de knappt 200 gram som pjäxorna väger extra. Redan från start kände jag att benen var med mig. Jag tog vägen via Huvudsta, Solna centrum och Hagalund till Hagaparken. Jag springer nästan alltid motsolsvarv runt Brunnsviken. Så också denna gång. Vid Kräftriket valde jag idag att springa längs E18 istället. Har aldrig gjort det förut men jag ville ha flyt i löpningen hela vägen och då är klipporna vid "Bögberget" (ja, det heter ju faktiskt så) ett tråkigt avbrott. Ner genom Bergianska och fortsatte runt hälsans stig. Genom hela passet fick jag anstränga mig för att hålla maratempot (4:30). Benen ville hela tiden springa snabbare. En inte helt oäven känsla :) Vid Frösundavik plingade klockan till för 16 och jag tog bilen, som frun parkerat där, hem.

Snabb dusch, bastu och lunch för vidare färd in till stan. Planen var att hämta ut ett välkomstpaket på Nespresso och kolla med Löplabbet när det får in Newtons racingskor.

Sagt och gjort. 150 Nespressokapslar senare fick jag beskedet att skorna ligger för order så de kommer "vilken dag som helst". Vi får la se.

Lunch nr 2 hos syster och svåger. Han håller på att bygga en redskapsskjul och behövde lite hjälp. Vi grävde några hål och placerade några plattor och lecablock.

In till stan igen för att kolla på halvmaran. Världens tuffaste C (kollega) skulle, trots en tuff sjukdomsperiod, göra detta eldprov. Jag hade lovat henne att springa med sista biten (dvs fr Hornstulls strand in till mål). Jag var på plats redan innan eliten kommit så det blev nästan två timmar innan hon dykte upp. Hann se både Staffan (som satte prydligt PB), Miranda, Yannick Tregaro, Runday-Charlotte + ett gäng kompisar innan C dök upp. Det var en ära att få följa denna starka, modiga kvinna in till mål.

En mer random-act-of-kindness skedde på väg hem. En halvmaralöpare (Anna från Värnamo) såg allt annat än pigg ut på tunnelbanan. Hade (om jag fattade det rätt) börjat må dåligt redan vid 6 km men kämpade sig igenom ändå. Min gissning är saltbrist och ev nån infektion i antågande. Jag gav henne det jag hade (saltade pistaschnötter) och hon hade vatten själv. Hoppas du mår bättre Anna!

Lugn och fin kväll med kött och gratäng (från i torsdags) avrundade denna späckade dag.